Ställverket i Asmundtorp

Asmundtorp var försett med ett ställverk för infartssignalerna (en från Landskrona och en från Billeberga) och de 2 växlar som ställde tågväg mellan genomfartsspåret (spår 1) och mötesspåret (spår 2). Spår 3 var ett lastningsspår och växlarna där var lokalt handmanövrerade.

Asmundtorp vevställverk 1956

Det mekaniska ställverket med vevar för de 2-vingade infartssignalerna i riktning mot Landskrona respektive Billeberga, samt för de 2 tågvägsskiljande växlarna.

Asmundtorp ställverk, skåpbild

Bild av ställverkets elektriska utrustning: reläer, säkringar, med mera, allt inhyst i ett träskåp.

1956 var Signalsektionen vid SJ på besök i Asmundtorp och tog dessa bilder av ställverket (foto från Sveriges Järnvägsmuseum via Gunnar Ekeving (ekeving.se) som bidragit med de tekniska uppgifterna).

Asmundtorp kontroll-lampskåp

Detaljbild på kontrollampsskåpet. Det tycks finnas kontrollampor för att övervaka om infartssignalerna visar “stopp” och att belysningen på signalerna är tänd. Längst till höger kontrollampor för försignalen i riktning från Billeberga. Det handlar sannolikt om en elektrisk ljusförsignal, ovanligt nog—precis som i Heby—med indikering av båda skenen (någon gul sidotågvägslykta fanns troligen inte). Dessutom finns kontrollampor för en huvudljussignal. Den signalen manövreras antagligen med tågvägslåset längst till höger på vevapparaten. Till vänster om detta finns antagligen ett K14-lås för obevakad körning. Enligt den grafiska tidtabellen från 1959 var Asmundtorp då obevakad större delen av dygnet, och likadant var det redan 1950. De övriga låsen är väl tågvägslås eller tågvägsspärrar för infarterna samt två K1-lås för lastspårsväxlar.

Publicerat i Asmundtorp, bana, historia, station | Stängt för kommentarer

Asmundtorps station

Spårplan Asmundtorp 1920

Stationen i Asmundtorp byggdes när banan kom till och trafikerades från början, även om den då var en “hållstation” där tågen stannade vid behov för av- och påstigande. Med tiden växte trafiken och stationen fick regelbundna uppehåll.

Spårplanen ovan är upptecknad på 1920-talet, troligen av Militärassistenten, och förändrades inte nämnvärt under kommande år.

Stationshuset i Asmundtorp var ritat av Claes Adelsköld, liksom de andra byggnaderna på bandelen Landskrona—Eslöv. För små stationer som Asmundtorp, utgick Adelsköld från sin typritning för banvaktsstuga. Stationen är helt enkelt 2 banvaktsstugor med en mellandel. Stationen tycks ha delvis byggts till bakåt under åren. Den präktiga glasverandan på sidan saknas också på äldre foton och verkar ha tillkommit på tidigt 1900-tal.

Asmundtorps station

Stationen på 1930-talet. Tåget på bilden, med en personvagn och en godsfinka, har kommit från Billeberga och ska fortsätta mot Landskrona. Dragloket är L&HJ 22. (Nydqvist & Holm nr. 1850, lev. 1928. 1937 ommärkt till L&HJ 25. Till SJ 1940 som S5 1625. Slopat 1970 och skrotat följande år. Notera mjölkpallen på plattformen för lastning av gods i resandetåg. (Foto ur Svenska Järnvägsklubbens samling)

Under åren stannade så gott som alla persontåg i Asmundtorp. Bara enstaka tåg i vissa tidtabeller körde förbi. Även under den sista tidtabellen med uppehåll för resandetåg, vintern 1974-75, var beläggningen åtminstone i tågen som utnyttjades för skolresor mycket god till och från Asmundtorp. Dock ansåg SJ uppehåll på den sedan länge obevakade stationen för olönsamma och drog in dem den 31 maj, 1975. Några år senare revs stationshuset och bangården försvann. Kvar blev genomfartsspåret.

Publicerat i Asmundtorp, bana, historia, lok, station | Stängt för kommentarer

Tidtabell från 9 augusti 1865

Tidtabell LHJ 9 augusti 1865
Tidtabell publicerad några dagar efter banans öppnande. Tydligt var att man ville locka även långväga resande eftersom denna annonsen fanns i Jönköpingsbladet för den 12 augusti 1865.

Notera att tiderna för tågen på L&HJ inte var slumpmässigt valda. De gav anslutning i Eslöv till/från tåg både norrut och söderut på Södra Stambanan.

Teckomatorp saknas i tidtabellen eftersom det inte fanns någon station eller hållplats där ännu.

Denna trafiken, plus godstågen som inte finns med här, klarades med 4 lok.

Publicerat i Asmundtorp, Gantofta, Helsingborg, historia, Landskrona, Marieholm, Ramlösa, Raus, Tågarp, tidtabell, Trollenäs, Vallåkra | Taggat , | Stängt för kommentarer

Underhållsrapport 1878

Statistisk rapport 1878 omslagLandskrona—Helsingborg—Eslöfs jernväg.
(Längd 5,6 mil, spårvidd 4,83 fot.)

Underbyggnaden så väl å delen Landskrona— Eslöf, som å delen Helsingborg—Billeberga hade icke tarfvat något anmärkningsvärdt underhåll. 5,300 st. syllar och 5,300 sträckfot skenor hade under året utbytts mot nya.

Utom mindre reparationer å husbyggnaderna hade dels vid Asmundtorps, dels vid Vallåkra stationer uppförts lastkajer med 50 fots längd hvardera, äfvensom en godsexpeditionsbyggnad uppförts vid Landskrona station.

Någon tillökning eller minskning i denna jern- vägs rullande materiel hade ej under året skett.

Saxat ur:
Bidrag till Sveriges Officiela Statistik
Allmänna arbeten
Styrelsens
för
Allmänna Väg- och Vattenbyggnader
underdåniga berättelse
för året
1878

Publicerat i Asmundtorp, bana, Helsingborg, historia, Landskrona, Vallåkra | Taggat , | Stängt för kommentarer

De första loken

LHJ lok 4 Öresund

L&HJ 4 Öresund, troligen leveransfoto

När Landskrona & Hälsingborgs Järnvägar startade sin trafik den 1 augusti 1865, hade man 4 ånglok, 25 korta personvagnar, 26 täckta och 66 öppna godsvagnar.

Loken kom alla från Beyer, Peacock & Co. i England, som vid det laget redan tillverkat lok i 10 år. De 4 loken var:

L&HJ 1 Föreningen (tillverkningsnummer 552)
L&HJ 2 Helsingborg (529)
L&HJ 3 Landskrona (530)
L&HJ 4 Öresund (551)

Leverans skedde i tid för invigningen 1865. Axelföljden var B1-2, dvs 2 kopplade drivaxlar, 1 löpaxel och en tender med 2 axlar. Drivhjulens diameter var 1372mm. Loken var tenderlok med innercylidrar och i sin utformning av vid den tiden vanlig engelsk typ. Samma lok användes för både person- och godståg. Uppgift om största hastighet saknas, men tågen framfördes normalt på den tiden med den svindlande hastigheten av 30-40km/h.

Loken tycks ha fungerat bra och under flera år skötte de trafiken på banan. När trafiken ökade, fick de tillskott av fler lok, men de första loken blev ändå gamla trotjänare och ett av dem överlevde till och med L&HJ (fast inte med mycket).

L&HJ 1 byggdes 1915 om till tanklok och skrotades 1923.
L&HJ 2 skrotades 1935.
L&HJ 3 byggdes 1916 om till tanklok och skrotades 1930.
L&HJ 4 övergick 1940 till SJ, där det direkt slopades. Loket skrotades 1942.

Tenderlok: loket är fast kopplat med en vagn för kol- och vattenförråd (tender)
Tanklok: kol- och vattenförråd finns på själva loket.

Publicerat i historia, lok | Stängt för kommentarer
linje med stationssymboler

©2010—2026 Claes Jonasson Design LLC.

Terms of use | Privacy Policy | Disclaimer

Sajten utvecklas och underhålls av Claes Jonasson Design LLC.